vardag

Vad trodde du dig få?

För inte så länge sen kom det i mot på facebook en status skriven av en annan mamma som fick min uppmärksamhet. Det hon skrev var tuffa ord; men sånt jag höll fullständigt med om.

Kanske jag inte har rätt att uttala mig. Men jag gör det endå.

Vad trodde du dig få.

Mammor klagar på att de är trötta, de har inte hunnit i duschen och håret är skitigt. Ungen gnäller och inget är bra. Hen gnäller på dagen, på natten, på moron’ o på kvälln’. Gnäller efter maten gnäller före maten. Gnäller hela tin’. Men gud ja; jag älskar hen nog mer än vad orden räcker till. Men lite måst jag nog få klaga jag, för jag är ensam och jag är trött och fan ingenting är bra.

Seriöst.

Så jäkla trött på detta gnällas. Alltså ibland känns det som att det bara är jag som sitter här och tycker att min unge är snällast och sötast. Men visst gnäller hon också men det gör för tusan alla barn!! Varför måste man måla upp en bild om att allt är åt skogen och hur livet blivit bara skit sen man fick barn?

Vad trodde du att du skulle få?!  En rock som du kan ställa in i garderoben när du tröttnat kanske?
Det är ett barn; en människa. Det är klart den gnäller o gråter men måååste man berätta om det hela tiden?

Ååårgh.

Och sen det här med att ingen har det så rosenrött som de skriver på bloggen. Tööt WRONG!!
VI lever i alla fall på rosa moln; hela tiden . även då vi är trötta och Melissa gnäller. Alltid är vi på rosa moln.
Och vem årkar faktiskt lägga tid på att klaga hela tiden? Många. Väldigt många.

Nuförtiden tävlar man om vem som har det jobbigaste barnet. Jag drar mig bakåt och suckar och njuter av att kunna njuta av min dotter; nu och alltid. 💓

Chilla lite. På riktigt. Andas lite,också. Barnet går inte sönder om hen skriker lite för sig själv på golvet; du behöver inte vara där på två sekunder. Man lär sig hur en gråt med panik låter och när det bara är Gnäll.
Många av er skulle bli förvånade hur mycket vi låtit Melissa vara på golvet och gnällt för sig själv. För jag vet när hon har på riktigt panik och när inte. Jag finns alltid där då hon faktiskt behöver mig.
Och det fungerar utmärkt. Hon är en väldigt glad och nöjd tjej. Även om hon får gnälla för sig själv ibland.

image

Peace and love till er alla mammor där ute. Men snälla… Varva ner lite och njut av era barn! Alla är inte lika lyckligt lottade som vi. Som skulle gärna stå i våra skor, bara för en dag. ✌💝

image

10 reaktioner till “Vad trodde du dig få?

  1. Jag måst ba säga att sånt är lätt att säga när man har lätta barn. Jag trodde INTE jag skulle höra på gallskrik bokstavligen från morgon till kväll de första månaderna. Jag trodde INTE att jag skulle vara nära döden vid förlossning en, vilket gjorde att jag grät dagligen i sex månader. Jag trodde inte att jag skulle få ett barn som var helt otroligt krävande, för jag klassar min graviditet som enkel o harmonisk. Det är lätt att säga när man har ett barn som ÄR nöjt en liten stund för sig själv, ens fem minuter. Att låta barnet LITE GNÄLLA, det har vi försökt. Bara att det är hysteri o panik genast.

    Personligen bloggar jag om det negativa för att nån kanske mår sämre än jag gjorde, o kanske känner att den påriktigt int orkar. Då kanske den hittar ti min blogg o jag HOPPAS den då får tröst.

    1. Nej ingen kan räkna med såntdär, och din situation med allt hela vägen är i en helt annan grad.
      Men jag slutade följa en blogg riktigt i dagarna; för det ENDA som kom i mot, i varje inlägg var nåt negativt om att vara mamma eller babyn.
      LITE får man räkna med att det kommer vara en tuff tid framför, lite kan man väll tänka att allt kommer inte vara som förr. Borde inte komma som en chock att man är trött och känner sig ensam direkt.. Om man inte kunde räkna med sånt så är det ju väldigt synd om personen.
      Jag sa till alla att jag gjort upp en rosenrosa babyvardag- men är förberedd på det absolut värsta. Kom som en chok när det inte var så hemskt som man läser överallt och hör om… Och DET tycker jag är synd. Att man som blivande förälder får en negativ bild om babytiden före man upplever den.

      1. Jo alltså BARA negativt förstår jag int. Tog väl dehär personligt” när jag skriver mycket öppet oxå om de negativa 🙂 Dedär med ensamheten förstod jag aldrig, jag såg till att ha sällskap så ofta som möjligt! Vet int HUR ja sku ha klara de annsrs 🙂 Jag hade sen igen en HELT rosa bild framför mig. Det kommer va ljuvligt o jag kommer veta vad jag gör o allt är härligt, istället har jag tyvärr en dimma som jag bara minns glimtar av. Det blir nog aldrig som man tänkte, antar jag 😀

  2. Klart man måst få gnälla, tycker jag å andra sidan. Jag tycker det är positivt om det finns olika sorters inlägg eller uppdateringar att läsa, det ger väl den mest rättvisa bilden av verkligheten. Eftersom verkligheten för människor där ute de facto är både ock. Om man sitter hemma och har det kämpigt och känner att man är världens sämsta förälder som inte tokälskar att umgås med gnälliga ungar 24 timmar om dygnet, så kan det ju vara skönt att veta att man inte är ensam. Och det kan också vara skönt att veta att det kan bli bättre med tiden, vilket man kan läsa om i mer positiva inlägg. På samma sätt kan det ju vara en fördel att man som förälder till ett ”lätt” barn, kan läsa om hur andra har det och upplever det, så att man kanske kan utveckla en förståelse och ödmjukhet för att allas situationer och behov är unika.

    1. Som jag skrev som svar till Sandras kommentar ovan ^. För mycket är för mycket. Om man inte kan skriva ett enda inlägg utan nåt negativt borde man kanske fundera att är bloggen det rätta stället att ventilera sina tankar eller hos någon professionell som kan hjälpa en genom det tuffa.

  3. Du har en bra och sund syn på moderskapet. Önskar jag skulle ha flera kunder som du. I dagens läge är det tyvärr mera av det negativa som kommer fram hela tiden istället för att hitta det positiva. Sen vet jag inte vad det är som tröttar ut dagens mammor så mycket mer för barnen har väl varit gnälliga i alla tider… Kanske mammorna idag helt enkelt har så mycket prestationsångest?h. En trebarnsmor och rådgivningstant

    1. Tack för din kommentar! 🙂 ja men precis! Barn har väll alltid varit gnälliga; men sen tror jag också att kanske barn NU är snäppet värre eftersom de har så mycket mer överlopps energi i sig när det blir allt vanligare att barnen får sitta och se på TV\spela med paddan istället för att vara UTE… 😢 vi kommer Aldrig skaffa en padda till detta hushåll och det är ett som är säkert.
      Och allt är ju en enda tävling nuförtiden. Förr var jag med i 4 mamma grupper på fb men idag bara i 1 för blev trött på allt jämnföras och ”jag vet bäst” attityder..

  4. Bra skrivet Ida! Inte för att jag har små barn längre 😄
    Jag tror inte att barn är nå mer gnälliga idag än för 20år sedan. Idag har folk bara en annan iställning till allt. Allt ska gå så jäkla lätt, folk orkar inte göra nåt längre utan att klaga.
    Nog klagade jag åxå när jag var ensam med två små barn vars åldersskillnad var 10månader. Men inte led jag nån nöd inte och kul hade vi 💞 När jag kände mej som tröttast så satt jag faktist på en film åt dom för att få själv sitta ner i en timme. Kalla mej skit morsa om ni vill för det 😜
    Inte var min vardag bara svävande på rosa moln men jag skulle heller aldrig i världen bytt ut den till nåt annat. Idag har jag två duktiga söner som i sommar bli 22 resp 23år.
    Jäkla gnällas om allt idag som är. Skaffa ej barn om ni ej orkar ta hand om dom utan alla negativa kommentarer.
    Jag skulle aldrig skaffa ett barn till, inte bara för att jag är 42år, utan just för att idag som är så sku jag just vara en sån där gnällig kärring till mamma 😄 Jag känner det på mej 😜
    Ta hand om din lilla familj Ida 💞

    1. Jo nå nog såg vi ju också på TV när vi var små 😂 men nuförtiden gör man ju inget annat..vi ser inte TV (ingen har årkat fixa antennen) och vi har klarat oss bra såhär i 1,5 år. Vill vi se nåt så går ju allt via nätet 😄 men jo, tror också att man vill komma lätt undan och när det inte går så lätt så är det inte roligt mer.. Suck.
      Tack för din kommentar! 😊😊

  5. Ibland måste man få gnälla och skriva negativt men man ska väl inte låta det negativa ta över. Jag har försökt fokusera på alla väldigt små bra stunder då när vi hade det som tyngst. Men jag har ju sen gnällt mycket om att jag känner mig ensam. Jag försöker också ha sällskap hela tiden, men jag orkar inte heller alla dagar släpa iväg vårt gäng någonstans då jag faktiskt känner att det alltid är jag som ska ta initiativet. Så jo det kan vara väldigt ensamt fast man försöker. Många verkar nog ha svårt att förstå att det är en liten människa man får som inte kan något själv utan faktiskt behöver en 24/7. Man får ju hoppas att folk växer in i det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s