vardag

Grått och stormigt.

Låter rubriken tala för sig, förklarar bra hur min häst var idag. 

Dessutom var ju vägen isig på vissa ställen så kände oss som Bambi på is vissa stunder och så var ju fröken och hittade spöken överallt!! Och så kom en jubelidiot och körde så nära hennes bakben att hon fick hoppa ner i diket, hon blev nog lika chokad som jag att någon faktiskt vågar köra så nära en häst. Men tur så fick hon inga traumor, vi mötte på andra bilar på vägen, även bakifrån och hon brydde sig inte- tur!

Hon bjöd även på ökad trav, inte bara en utan flere gånger. Så jag tänkte- äh, vi kör. Så vi tränade lite ökad trav och det är inte helt lätt att rida henne med hennes långa ben när hon skjuter iväg och med mina magmuskler.. Vänta, vilka magmuskler?! Ja precis.. Jag har ju inga magmuskler mer. Och inga benmuskler heller för den delen.. 

Så glad att Sasha inte glömt saker hon lärt sig förra vintern. Även om det var en liten utmaning att rida henne idag då det fanns så mycket iver i henne, men hon går alltid framåt, så det är ju bara att rida på. Ser hon nåt ”farligt” (läs brunnslock, stenar eller en synlig bergsklack)  så ger jag mera tygel åt henne, för jag vet att hon sticker inte iväg eller gör konstiga ryck hit o dit, men tar jag i henne när hon blir spänd ja då blir det lätt kaos. Hon är så modig själv så att låta henne sköta det själv är det bästa för henne. 

Det är inte ofta jag tänker på hur stor hon faktiskt är. Förutom idag. När vi kom tillbaka och jag skulle lägga på hennes grimma.. Haha. De andra flickorna var nånstans och skrek efter Sasha, då höjde hon huvudet och kollade vart kompisars är.. Och jag stod på tå och hoppade och flaxade för att få på grimman.. Lite stressad hann jag bli för där sto hon utan nåt på huvudet.. Skulle hon ha fått för sig att gå iväg så skulle jag inte ha kunnat stoppa henne.. Men efter en stund så sänkte hon huvudet och jag kunde andas ut och fick på grimman. Duktiga lilla hästen.. 

Hon e så härlig. Även fast hon aldrig kommer klara av att bli varken dressyr eller hopphäst kommer jag aldrig att överge henne. Hon är en fantastisk häst. Den dagen kommer inte att hon skulle byta hem. Om jag nånsin vill börja träna igen skaffar jag en ny häst, men Sasha kommer bli kvar och fungera som den pålitligaste terränghästen. Och det trivs hon med, hon trivs och mår bra i lösdriftet med de andra flickorna, att få gå ute i enorm hage och bestämma själv när hon går in o myser i halmen.. Hon är så lugn i hanteringen som hon aldrig varit förr, kommer alltid med öronen spetsad. Det gör mig lycklig, att se att hon mår bra ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s